Simning

Att simma sin hund är både en rolig aktivitet och samtidigt väldigt bra för hunden. Under sommarhalvåret kan man bada utomhus och under vinterhalvåret kanske man har turen att det finns ett hundsim i närheten. Större djurkliniker brukar antingen ha en egen pool eller kunna hänvisa till närmsta.

Om man låter sin hund simma regelbundet får både hjärtat och lungorna större kapacitet att arbeta. Alltså blir konditionen betydligt bättre. Dessutom är hela kroppen tvungen att arbeta och därför bygger man upp alla muskler kroppen. Allt detta gör man utan belastning!
 

Lotta berättar om Leia
Leia är en badglad hund i grunden, under sommaren passar vi på både Martina och jag att låta våra hundar simma och bada utomhus fritt. Men även under kontrollerade former som att hålla i hunden så den simmar på samma ställe, för att få ut av träningen mer än att hunden simmar hur den vill. I Leias fall simmar jag henne för att hålla kroppen i trim, simning gör att jag kan hålla henne ordentligt musklad. Leia behöver muskler för att hålla ihop sina leder, hon har som jag nämnt tidigare HD: C och ED: 2. Det är skonsamt för Leia att simma, det bygger muskler och Leia kommer att hålla i längden.

Som sagt så är det skonsamt att låta hunden simma, ingen större belastning sker på Leias leder och det gör att vi kan köra på hårt och ordentligt. Leia simmade hela förra vintern i bassäng, det blir en väldigt bra komplettering i hennes träning under vintern för att hålla henne i det skicket som hon behöver vara i.

Leia har testat olika flytvästar, lina på olika sätt och efter mycket blöta försöka och idér så funkar det bäst att stoppa på henne en flytväst för 8-15kg för att den större flytvästen får hon skavsår av remmarna för den sitter inte bra. Sedan låta henne sköta resten själv. Hon springer upp på rampen och tar ett skutt ut i vattnet och simmar omkring själv. Jag får muta upp henne för en paus efter 6-7 minuter för att sedan låta henne simma igen. Jag märker på henne när hon börjar bli trött, för då simmar hon till rampen för att sedan vända lika fort. Då får jag ta upp henne för att hon inte ska köra på mer än vad hon själv orkar. Simma är ju så kul!

Jag har ett problem med Leia och simmet, det är att när vi svänger in på parkeringen till solstadens smådjursklinik där vi simmar hundarna har Leia så höga förväntningar så hon låter. Hon skriker och tjuter. Hela vägen in och ända ner i bassängen skriker hon, det är jätte kul att simma tycker Leia. Jag försöker lugna henne så inte folk tror jag misshandlar min hund men annars låter jag henne härja.

 
Martina berättar om Saga
Anledningen till att jag började simma med Saga var för att jag ville stärka hennes muskulatur samt göra henne uthållig. Skulle Saga få bestämma helt och hållet skulle simningen inte vara något som stod med i vårat träningsprogram. Saga har aldrig tyckt att vatten är speciellt trevligt. Är det vattenpölar utomhus går hon runt dem, hon hatar blött gräs och hon står på strandkanten när hennes vänner är i och badar.

Men, i somras hände något, hon valde att gå ner i vattnet alldeles själv!! Därför bestämde jag mig för att det kanske inte vore så dumt att simträna henne ändå. Nej, hon är inte den lyckligaste hunden på jorden när det är dags för att simma, men det är så otroligt nyttigt för henne så därför får hon göra det ändå.

Vid första tillfället fick Saga gå upp för rampen som de har vid poolen, på Solstaden smådjursklinik. Hon har inga som helst problem att gå upp för den, men det tar liksom stopp när hon väl har kommit upp. Ska man få i henne då är man tvungen att putta ner henne i poolen. Det tycker inte Saga är speciellt roligt, så därför har vi valt att testa att lyfta i henne i poolen. Vilket känns lite trevligare för henne.

När Saga simmar har hon en flytväst på sig, med två linor kopplade i. Den ena håller jag i och den andra håller min medhjälpare Lotta i. Saga får då simma i mitten av poolen. I dagsläget simmar hon fem minuter, vilar en minut och får sedan simma fem minuter till. När hon vilar tar jag henne till mig och håller i en framtass och en baktass så hon slutar simma. Hon vilar alltså i vattnet, i min famn innan hon skjutsas ut igen för att simma igen.

När hon simmat klart får hon själv gå upp för rampen och skaka sig. Sedan är det dags att spola av henne. Vanligtvis brukar man bara använda sig av vatten när man spolar av dem efter badet, men jag har märkt att Sagas päls blir väldigt uttorkad av att vara ner i poolen. Därför har jag alltid med mig av hennes balsam för att återfukta pälsen. Det tar lite längre tid, men det hjälper väldigt mycket i den vardagliga pälsvården, så den tid det tar är det värt. Efteråt torkar jag henne så mycket det går och sätter på hennes back on track.
 
 

Klickerträning

Om man använder sig av klickerträning fokuserar man på det beteende man vill ha. Alltså belönar vi alltid det vi vill att hunden ska göra och om hunden gör fel använder vi oss av utebliven belöning. Alltså, gör hunden rätt få den sin belöning. Gör hunden fel, får den inte den.

Vi vill att hunden ska erbjuda beteendet frivilligt. När hunden väljer att göra ett beteende vi vill ha, till exempel sätta sig, belönar vi detta. Hunden förstår då att det lönar sig att sätta sig ner och kommer därför testa det igen. Ju mer man belönar frivilliga beteenden desto duktigare kommer hunden vara att försöka lista ut vad du egentligen vill och provar därför fler beteenden.

Vi använder oss av en betingad förstärkare. Detta är det som kallas för klicker. När man tränar med en inklickad hund vet hunden att belöning är på gång då den hör ljudet. Därför kan man förstärka exakt rätt beteende med hjälp av en betingad förstärkare. Om man av någon anledning inte vill använda sig av en klicker, gå en visselpipa eller ett ord bra också. Det man bör tänka på är att ordet inte används i vardagliga sammanhang, utan endast vid träning då hunden ska få sin belöning. Det som är så bra med klicker jämnfört med rösten är att klickern låter alltid likadant, oavsett vilket humör du är på!

Det finns många fördelar med klickerträning! Eftersom man bara jobbar med att belöna önskade beteenden och inte att korrigera får man glada hundar som tycker om att träna och som aldrig är rädd för att göra fel! Eftersom man inte använder sig av locka och lura-metoden blir hunden inte beroende av hjälper och man har därför ingenting att träna bort. Med en klicker kan du belöna väldigt exakt då du vill att hunden ska bli förstärkt, timingen på belöningen blir betydligt bättre än om du använder dig av traditionella metoder. Dessutom är det väldigt roligt att klickerträna. När hunden börjar förstå spelreglerna och börjar bli klickerklok blir hen väldigt kreativ och det sprutar beteenden ur öronen på hunden!


Saga

 
 
Namn: Alistair's Pride and Joy
Kallas: Saga
Född: 2011-06-22
HD: B
ED: ua

Uppfödare: Johan Andersson och Nina Lönner-Andersson, Alistairs.se
 
Saga flyttade hem till mig efter att jag gjort min praktik på kennel Alistair's, augusti 2011. Jag kunde helt enkelt inte motstå denna lilla pärla!
 
Lugn och koncentration är något som jag verkligen behövt lägga ner mycket energi på, i Sagas träning. Hon har väldigt lätt att bli distraherad och har mycket svårt för nya miljöer. Det är ju så mycket att kolla in då! Filtträning och skvallerträning är något som hjälpt oss väldigt mycket!

Tyvärr fick Saga livmoderinflammation vid endast 10 månaders ålder, vilket gjorde att jag tog beslutat att kastrera henne utan att ens försöka medicinera bort det. Anledningen till att jag valde att kastrera henne var för att det är mycket stor risk att det kommer tillbaka, att jag är en väldigt nojig hundägare och vill slippa oroa mig, samt att jag inte tycker att det är rätt att avla på en tik som fått livmoderinflammation vid så låg ålder. Så idag har hon ingen livmoder, men vad gör det? Vi kan ju ha kul ändå!!

Saga och jag sysslar framförallt med lydnad, rallylydnad och utställning! Men spår och sök är också roligt!
 
Meriter:
MH, 1:a på skott

Tuva

 
 
Namn: Alistair's go-as-you-please
Kallas: Tuva
Född: 2005-11-04
HD: A           
ED: ej röntgad

Uppfödare: Johan Andersson och Nina Lönner-Andersson, Alistairs.se
 
Tuva flyttade till mig våren 2010, 4,5 år gammal. Hon har innan bott hos Johan och Nina på kennel Alistair's. I träningen har hon varit en riktig utmaning. Saker som ena dagen satt perfekt, är som bortblåsta dagen därpå. Men trots detta har vi lyckats att ta oss ut på tävlingsbanan i Rallylydnad. Inte perfekta poäng men med en trevlig attityd och vi blev definitivt sugna att tävla mer!
 
Sommaren/Hösten 2012 började Tuvas mage att krångla, dessutom blev hon stel i bakdelen. Tuva rasade i vikt och vi håller fortfarande på att bygga upp henne. Både med fett och muskler. Riktigt varför det skedde vet ingen, flera veterinärer har letat fel men egentligen inga direkta svar att kommit fram. I december 2012 togs det borrelia och anaplasma prover, och det visade positivt på anaplasman. Tuva medicinerades och med hjälp av rehab har vi fått bukt på stelheten. Magen är för tillfället stabil och hon går sakta med säkert upp i vikt.
 
Trots att hon varit stel och magen krånglat i ett helt år är hon fortfarande samma gamla glada Tuva som alltid vill hitta på något roligt!
 
Meriter:
NORD JV-06
SE UCH